Här under samma himmel
älskar och drömmer
lever vi och dör som
andra före oss
Tårarna och skratten
som härdar och helar
är villkoren vi delar i livets lopp
Bland vardans grå bestyr
långt från flärd och äventyr
går vi parvis om varann
kanske ensamma ibland
sällan lönas nöd med tur
Men vad gör det
att guldregnet felar
när du finns här som spelar
mitt moll till dur
Här under samma himmel
trängs onda som goda
i kampen om att äga
det vi alla har till låns
Älska är att föda
det liv som ska spira
i kärlek blir vi fria att förstå
förlåtelsens mystik
varats grundton och rytmik
som vi alla ljuder av
hemlös, ädling eller slav
Tankens räckvidd saknar gräns
så hur långt ifrån varann vi än åker
jag gråter när du gråter
var skiftning känns
Här under samma himmel
är vi olika lika – rädslan är densamma
var än vi kommer ifrån
Böner om god vilja
som tillit och vänskap
glimmar där som pärlor
längs hoppets strå
Nån ger sin själ i pant
för en gentjänst och en slant
men i sanningens minut
ska det dolda redas ut
Se min nakna kantstötthet
Det svåra är inte att ljuga
– konsten är att älska i ärlighet
Konsten är att leva i värdighet