Jag minns att världen blev till
när jag hörde dig andas
du, du gav mig nytt liv
här är tyst så egendomligt tomt
och dagarna mörknar
jag vill innan det är för sent
en gång få komma dig nära
skör var den vindlande bro
som ledde oss in mot solen
Ge mig en stund eller två
hör på mig sedan ska jag gå
jag saknar din röst
ett enda ord av tröst
är allt jag behöver
jag räds dessa tårar av is
ensamhet är frihetens pris
min själ längtar frid
men i mig rasar ett krig
som aldrig går över
En dag, ett år, en minut
säg mig när var det senast
som din hand läste min hud
jag går genom dina kvarter
och gatorna ekar av tid
och minnenas spel
skör var den vindlande bro
som ledde oss in mot solen
Ge mig…
Varje dag i kärlek är en nåd
varje ord och handling ett val
vi stannar
vi går
Skör var…
Ge mig…