Jag plöjer gränder
i en främmande stad
jag bränner tid på att
vara med mig själv ett tag
blankvåt asfalt
doftar glömska och regn
här föll en mur en gång
som seger för friheten
den lever än
Överallt löften om
en andra chans
blickar med minnen
från ett krig någonstans
du sökte förändring
och bröt upp från allt
nu tänder man lyktorna i parken
vi är alla delar av
ett sammanhang
döda som levande
gå hand i hand
du trodde att livet
var en självklarhet
som syret och liljorna
på marken
Plan som lyfter
landar, lyfter igen
skenande tåg tar dig
härifrån till evigheten
jag står på platsen som
blev Fassbinder-land
än flammar gnistor som
satte en hel värld i brand
dom syns ibland
Överallt löften om…