2022 – Jul i gemenskap (live)

Jul i gemenskap (live) är ett musikalbum från 2022 med den svenska vissångaren CajsaStina Åkerström. Albumet är en dokumentation av Åkerströms julturné 2019. Albumet innehåller tre egna kompositioner, traditionella helgsånger samt några titlar som Åkerström valt att inkludera i konceptet.

Producerad av Patrik Svedberg.
Musiker; Backa Hans Eriksson (bas), Patrik Svedberg (piano),

JUL I GEMENSKAP – helgsånger i kyrkorum
Det var i de sista skälvande minuterna av livet före pandemin som inspelningarna till denna skiva kom till. Föga anade någon av oss medverkande vad som väntade runt hörnet. Geografiskt prickade vi in Sverige i hela dess längd och vackraste vinterskrud – från Kiruna Kyrka i norr (blott 20 mil från polcirkeln) till Malmö och S:t Johannes kyrka i söder. Men så blev också julturnén 2019 av så många skäl särdeles minnesvärd. Midvintermörkret utgjorde fonden för hela föreställningen. Allt – såväl musikaliskt som
arrangemangsmässigt – nerskalat till själva kärnan/budskapet i texterna.
I mellansnacket höll jag mig fri i såväl tid som rum, sångerna fick visa vägen…

JUL I GEMENSKAP
Julen – liksom alla stora, traditionstyngda helger – kan ju innebära stor ensamhet och isolering för många människor. Något jag själv upplevt i perioder och också besjungit. Men i den här sången, med text och musik av mig själv, har jag velat lyfta fram den djupt efterlängtade motsatsen.

EN BORDE INTE SOVA
Som boende på landet, långt från städernas ljusföroreningar, har jag under den mörkaste tiden på året möjlighet att se Vintergatan i sin fulla sträckning. Jag blir varje gång slagen till marken av synen. Känner min litenhet i det stora hela. Inbillar mig rentav att erfarenheten är nyttig. Många av vardagens uppblåsta problem och trivialiteter får trots allt sina rätta proportioner var gång man står öga mot öga med universum. I Jeremias i Tröstlösas dikt (tonsatt av Gustaf Wennerberg) får natthimlen sin sanna kärleksförklaring…

SÅ MÖRK ÄR NATTEN
Lucia kommer av latinets lux som betyder ljus. I gammal tid, när vi ännu levde efter den julianska kalendern, inföll årets mörkaste dag – vintersolståndet – den 13 december. Många mörkerkrafter var i rörelse då enligt folktron, och vem var väl bättre lämpad att fördriva mörkret än ljusbärerskan själv? Under 1700-talet infördes ny kalender här i Norden, den gregorianska. Enligt den infaller årets mörkaste dag den 21 december. Men traditionerna kring den 13:e lever vidare än idag…

KAPPÅKNINGEN
När jag var liten hörde jag ofta historier om min morfars far som var småbrukare i Småland i början av 1900-talet. Varje juldagsmorgon ska han ha kört i kapp med de andra bönderna i trakten till kyrkan och julottan. Envis och hetlevrad som han var vann han i regel alltid de där kappåkningarna. I den här sången får vi möta en liknande berättelse, men eftersom Gustaf Fröding har skrivit texten får vi tänka oss att det hela utspelar sig i ett snötyngt Värmland någon gång i slutet av 1800-talet. Tonsättningen är gjord av Torgny Björk.

BEREDEN VÄG FÖR HERRAN
Favoriten bland julpsalmer – här med folklig koralmelodi från Boda i Dalarna. Det är alltid en fröjd att sjunga till Patrik Svedbergs ljuvligt begåvade pianospel. Bordunkänslan han får fram i keyboardet idenna sång är dessutom rent kongenial.

DET ÄR EN ROS UTSPRUNGEN
En av de äldsta psalmer vi har, med anor ända ner i 1400-talet. Det hörs tycker jag, det finns något arkaiskt över melodin som är mycket vackert…

VINTERÄPPLEN
Det vackraste bröllop jag haft ynnesten att uppleva (och dessutom sjunga på) ägde rum en vinterdag för länge sedan. Det var en sådan där smällkall, fullständigt klar dag. Vigselakten inföll sen eftermiddag. Mörkret hade börjat falla. Snö- och iskristallerna gnistrade som miljontals prismor i ljuset från tända lyktor och marschaller. Jag minns att jag tänkte: ”om jag någon gång ska gifta mig så ska det ske på vintern”. Som varande ett skilsmässobarn av min tid, min generation, så har det där med att gifta sig/ binda sig inte varit något helt självklart, men den här sången är en genuint varm hyllning till de som vågar, om än sent i livet. Text av undertecknad, musik av Peter Kvint.

VARFÖR SKOLA MÄNSKOR STRIDA
Detta är inte en julsång i egentlig bemärkelse, men den passar bra in i sammanhanget, om man betänker julens generalteman; fridslängtan, lugn, värme, trygghet… Den är från början amerikansk, en kärleksballad som var otroligt populär i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, och som revyförfattaren (skaparen av bland annat Anderssonskans Kalle) Emil Norlander plockade upp och skrev svensk text till under tidigt 1900-tal, dock med en helt annan handling och betydelse än vad originalet hade. I Norlanders version möter vi en text mot krig och för människors lika värde. Tidigaste skivinspelningen är från 1916, och där finns också fredsappellen med – ”lägg nu alla vapen ner” – som syftar på det stora kriget som rasade ute på kontinenten vid den här tiden, det vi idag kallar Första världskriget. Och nu, drygt hundra år senare, mullrar kanonerna oroväckande nära oss igen…

KNALLE JULS VALS
Evert Taube är möjligen inte någon man i första hand förknippar med jul eller för den delen vinter. Men i den här sången återberättar mästaren minnet av en västgötaknalle som han som liten parvel ska ha sett på en julmarknad i 1890-talets Göteborg. Denne knalle var granförsäljare och vid marknadsdagens slut hade han en osåld gran kvar, som han till folks stora glädje med sång och krumbukter ivrigt valsade runt med – en bild som alltså etsade sig fast i unge herr Taube.

NOG FINNS DET HÄR I VÄRLDEN ATT SJUNGA
Finsk tango av Toivo Kärki och Reino Helismaa med underbar svensk översättning av Cornelis Vreeswijk. I Cornelis fina texttolkning återfinns bland annat bilder från fjällvidder och månbelysta skidspår. Sången känns given även i julsammanhang. Jag älskar att framföra den så här naket – uppbackad av blott Backa Hans Erikssons geniala spel på kontrabas.

SNART KOMMER ÄNGLARNA ATT LANDA
Ulf Lundells vackra skildring av ett par som kämpar för att hela sin relation mitt i julhetsen och samtidigt värna det oförstörda som möter dem i barnens förväntansfulla blickar. Ulf Lundell gör låten i 4/4 -dels takt, jag har valt att göra den i 6/8 -dels takt.

VINTERMÖRKER
När jag skrev den här sången (text och musik) hade jag min barndoms vintrar i Kalmar på 70-talet i åtanke, då vintrarna alltid var vita och julferierna dessutom evighetslånga…

AV LÄNGTAN TILL DIG
Jag glömmer aldrig den där milda höstdagen år 2000 när Åsa Jinder kontaktade mig och undrade om jag ville lägga sång på en text hon precis skrivit till en vacker instrumentallåt av Janne Krantz kallad Ömhet (hon höll då på och planerade inspelningen av ett album som skulle komma att heta Folkmusik på svenska som släpptes 2001). Mitt svar var, som jag minns det, blixtsnabbt och otvetydigt. Jag sa JA innan jag ens hade hört låten. En reaktion och ett beslut jag knappast ångrar idag. Min tacksamhet gentemot Åsa för förtroendet är och förblir livslångt. Med tiotals miljoner lyssningar på Spotify är låten en av de mest älskade svenska sångerna genom alla tider.

JUL, JUL, STRÅLANDE JUL
Älskar melodin, stämningen och bilderna (med stänk av nostalgiskt vemod) i denna förhållandevis moderna julsång, skriven 1920 av Gustaf Nordquist och Edvard Evers.

STILLA NATT
Julpsalmen framför andra, som under första världskriget spelade en historiskt gripande roll då soldaterna i skyttegravarna på Västfronten i Flandern, den första julen år 1914, höll spontan, inofficiell vapenvila. De tyska trupperna förenades med de allierade franska och engelska i ”ingenmansland”, trotsade ljusförbudet, begravde sina döda, spelade fotboll, delade julgåvor och sjöng denna psalm unisont på tyska, engelska och franska: Stille Nacht, Silent Night, Sainte Nuit. Psalmen skrevs en julnatt år 1818 i Obernsdorfer, nära Salzburg, med anledning av att råttor hade gnagt sönder bälgen i kyrkans orgel, vilket ledde till att man juldagsmorgon det året istället för orgelmusik fick bjuda på sång till gitarr – alltså just denna hastigt komponerade sång med melodi av Franz Gruber och text av Joseph Mohr.

OM DU BEHÖVER MIG
Jag hörde den här låten första gången 1990 på ett album med den amerikanska sångerskan Kris McKay. Jag blev förälskad redan vid första lyssningen. Såväl melodi som text gick rakt in i hjärtat. Minns att jag redan då (när jag ännu jobbade som arkeolog på Kalmar Läns Museum, fyra år före min skivdebut) drömde om att en dag få den översatt till svenska. ”If you ever need me” heter den i original, skriven av den amerikanske artisten och låtskrivaren David Halley. Femton år senare blev drömmen verklighet när Halley slutligen godkände Finn Kalviks fina översättning (i viss bearbetning och försvenskning av mig). 2006 sjöng jag in och gav ut den på albumet ”Kärleken finns överallt”.

DECEMBERNATT
Detta är en sång som förekommer i många svenska översättningar. I original heter den Hallelujah och är skriven av Leonard Cohen. Cohen lär ha varit uppe i flera hundra verser när han satt på sin kammare och skrev verket tidigt 80-tal, men till albumet Various positions behöll han blott en handfull. När John Cale gjorde en cover av sången till tributalbumet som kom 1990, kokade han ner den ursprungliga textmassan till de 5 verser han tyckte var bäst (med Cohens tillåtelse) och det är just de verserna som Jeff Buckley i sin tur gjorde covernas cover på 1994. Ulf Schagerström hart gjort den svenska texten i den här versionen, och i hans omtolkning av originalet har låten fått karaktären av ren julsång – men en ack så vacker sådan. Och av hans fem verser har jag här valt att framföra fyra.